15 mot en – Perämaa menar att siffrorna säger något annat
FINANSMINISTERN BLIND FÖR DEN ÅLÄNDSKA VERKLIGHETEN
Ett sorglustigt skådespel uppenbarar sig för våra ögon, hvari finansminister Mats Perämaa väljer att till trots för ett enigt åländskt kommunalråds åsikt förneka den ekonomiska kris som plågar våra landskommuner. Femton mot en, och ändå förmår han ej se den nöd som hvilar öfver våra bygder! Detta är ej enbart ovilja att lyssna; detta är ett demonstrativt åsidosättande af det åländska folkets oförytterliga rätt att få sina röster hörda af dem som skulle tjäna dem.
Finansministerns försök att framställa landskapets egna stora underskott som bevis för kommunernas välmåga är en förolämpning mot sunt förnuft. Skall vi således, i landskapets eget oansvariga handlande, finna skälet till att våra kommuner skola lida? Låtom oss icke vika i vår sträfvan att skydda självstyrelsens heliga grundvalar; dessa grundvalar rubbas när fastlandets godtycke eller fastlandets metoder tillåtas genomsyra det åländska politiska lifvet.
Att sedan, med en nästan hånfull ton, antyda att kommunernas "egna ambitioner" eller "skalnackdelar" skulle förklara deras vedermödor, blottar en beklämmande brist på insikt om det sträfsamma arbete som utföres ute i bygderna. Våra kommuner äro ej friherrar som slösa med folkets medel; de äro förvaltare af det fäderneärvda arfvet, hvarje krona noga vänd i syfte att upprätthålla ordning och välfärd. Skall kommunstrukturfrågan åter lyftas, må det ske med respekt för det lokala sjäfstyret, ej som ett tvångsmässigt diktat från landskapscentrum.
*J.S.*
15 mot en – Perämaa menar att siffrorna säger något annat
Nästan samtliga åländska kommunstyrelseordförande anser att kommunerna får för lite pengar i förhållande till sina uppgifter, enligt Ålands Radios enkät. Finansminister Mats Perämaa (Lib) delar inte den bilden.
Elva kommunstyrelseordförande instämmer helt i påståendet att kommunerna får för lite pengar i förhållande till sina uppgifter, fyra instämmer delvis och endast en, Sottungas Björn Rönnlöf, är neutral eller kan inte ta ställning.
Finansminister Mats Perämaa säger att det här är ett resonemang han känner till, men som inte stämmer överens med den ekonomiska verkligheten under de senaste åren. Sammantaget har kommunerna gjort bättre resultat än landskapet.
– Landskapet har gjort stora underskott, medan kommunerna sammantaget gjort ett litet överskott. Eftersom alla är eniga om att den offentliga ekonomin måste ses som en helhet så måste man fråga sig om kommunerna ska få mer pengar eller om man gör tvärtom, säger han.
Att kommunerna genom olika lagar skulle vara tyngda av för många uppgifter i förhållande till sina resurser menar Perämaa också motsägs av de stora skillnaderna i vad det kostar att producera service mellan kommunerna.
– Det finns egna ambitioner som lett till högre kostnader och så finns det en skalnackdel om man är en mindre kommun. Då är vi tillbaka i kommunstrukturfrågan, som jag tror kommer att bli allt mer diskuterad framöver, säger han.
Även om en majoritet av kommunerna anser att de får för lite pengar anser en majoritet av styrelseordförandena, antingen helt eller delvis, att deras kommuns ekonomi är hållbar. Endast Kökar, Kumlinge och Lumparland tar helt eller delvis avstånd från påståendet.