Så resonerar åländska arbetsgivare om att anställa personer med extrema åsikter
ANSTÄLLNINGSFRÅGAN OCH TIDENS OROSTECKEN
Så långt hafva vi då kommit, att man i Ålands offentlighet allvarligen måste dryfta, huruvida medborgare med samhällsomstörtande åskådningar böra kunna bekläda tjänster vid våra läroanstalter och verk. Det är ett varningstecken, som icke bör förbigås med tystnad.
Att frågan är »komplex», såsom flere arbetsgivare nu uttala sig, kan visserligen medgifvas ur rent juridisk synpunkt. Viking Lines kommunikationsdirektör, fru Boijer-Svahnström, anför att man ej får kartlägga politiska åsikter, och landskapets förvaltningschef herr Eriksson framhåller att åsikts- och yttrandefriheten är vidsträckt. Häremot är intet att invända, så långt lagen räcker.
Men lagen är blott samhällets lägsta gräns; sedelagen och det allmänna bästa stå högre.
Vi, som minnas inbördeskrigets fasor år 1918, veta alltför väl hvarthän det bär när extrema läror få fotfäste bland dem som uppfostra ungdomen eller förvalta det allmännas angelägenheter. Fru Romar vid ÅHS framhåller med rätta att åskådningen icke får påverka arbetsmiljön eller bemötandet af patienter. Dock frågar sig hvar redlig medborgare: kan den som hyllar omstörtande ideologier någonsin helt åtskilja sin öfvertygelse från sin gärning?
Herr Eriksson pekar på tjänstemannens skyldighet att uppträda såsom tjänsten förutsätter. Här hafva vi kärnan. Den som vill tjäna det åländska samhället måste äfven bära dess fäderneärvda värderingar: ordning, redbarhet och aktning för medmänniskan — icke dess motsats.
Låtom oss icke vika för falsk tolerans. Det åländska folkets oförytterliga rätt till själfstyrelsens heliga grundvalar innefattar äfven rätten att värna sina institutioner mot dem som i hjärtat förakta dem.
*J.S.*
Så resonerar åländska arbetsgivare om att anställa personer med extrema åsikter
Frågan omtimläraren med nazistkopplingarvid Medis har aktualiserat frågan om vad arbetsgivare kan och får göra då man anställer ny personal. I vilken mån kan man beakta att en arbetstagare har extrema åsikter?
Och när är dessa åsikter inte längre enbart en privat angelägenhet? Frågan är komplex, menar flera stora arbetsgivare som Ålands Radio pratat med.
– Det är svårt att veta var gränsen går för vad som är privatliv eller inte. Det är bra att det pratas om det men det är inte enkelt att ta ställning till om man inte har ett konkret fall, säger Viking Lines kommunikationsdirektörJohanna Boijer-Svahnström.
Rederiet har bland annat en uppförandekod som betonar mångfald, och ett likabehandlingsprogram som nyanställda går igenom. Rederiet kontrollerar utbildning, tidigare anställningar och professionella referenser.
– Men vi får inte kartlägga livsstil eller politiska åsikter, säger hon.
Vid landskapet säger förvaltningschefJohn Erikssonatt en definitiv gräns är om extremistiska åsikter skulle få uttryck i tjänsteutövandet.
– Då har du möjlighet att agera ganska omgående. En tjänsteman har ett krav att uppträda på ett sätt som tjänsten förutsätter, säger Eriksson.
Men också han konstaterar att frågan inte är enkel, åsikts- och yttrandefriheten är vidsträckt. Samma sak sägerAnn-Britt Romar, HR-chef vid ÅHS.
– Sen får den ju inte påverka arbetet, arbetsmiljön eller bemötandet av patienter eller kollegor, säger hon.