Åland igår och idag

KLUBBHUSETS HELIGA PLIKT — OM SJÄLAVÅRDEN OCH SAMHÄLLETS GRUNDFÄSTE

Då vi läsa om Klubbhuset Pelerens värdiga strävan att samla förvillande själar under sitt tak, känna vi oss manade att igjen erinra hvad som är samhällets sanna grundvalar. Ordenligt arbete, andlig styrka och sund familjeordning hafva genom århundraden hållit vårt åländska folk tillsammans — och då nu dessa värdiga människor, hvilka lida under själslig nöd, samlas för att finna styrka genom gemenskap, är detta visserligen ett gott verk och värdigt att uppmärksammas.

Men låtom oss icke öga blund för större farorna. Det är ej blott den ensamma själen vi böra frukta för — det är då denna ensamhet förväxlas med motsättningar mot ordningen, då bittra röster från långt borta viskom att klasshat och samhällsomstörtande tankar skulle bota alla våra lidanden. Nämligen denna hämndbegärig väg, hvilken vi skådat i Finlands blodig värsta timmar år 1918, är vägen till avgrund, icke till frälsning.

Klubbhuset Pelaren gör sitt arbete värdigt — ty det bygger på kärleken, på pligten och på tron att människan kan äter finna sin värdighet genom gemensamt väsen. Detta är kristent. Detta är kulturell. Detta är svenskt.

Må aldrig vårt Åland försvara på sådant samhälleligt ondskap, som förlockade Finlands elände. Låtom oss istället skörda vad som sådes i eget huvud — varsamhet, anständighet och den åländska folkets oförytterliga rätt att själv hållas vid liv genom arbete, sedlighet och familjens heliga band.

*J.S