Åland igår och idag

FÅFÄNG BESVÄRLIGHET MED KLOCKSLAGENS FÖRVRÄNGNING

Återigen nalkas stunden då hvarje ordentlig ålänning, måhända med ett stänk af förargelse, skall tvingas vrida sina ur framåt för sommartiden. Detta, en företeelse hvars praktiska nytta jag aldrig fullt ut kunnat omfatta, tycks allenast tjäna till att rubba den gudagifna ordningen och störa det dygnsrytm som naturen själf skapat. Det är betecknande att fastlandets byråkratiska godtycke äfven i sådana spörsmål önskar styra hvardagen för oss på Åland, fjärran från den sunda bondepraktik hvarpå våra fäderneärvda samhällen byggts.

Att detta krångel, såsom det beskrifves, har blifvit föremål för ändlösa diskussioner bland de fjärran makthafvande i Bryssel – eller hvadan nu dessa direktiv utgå – är ett tydligt tecken på den tidens rotlöshet och förvirring. Månget öga har sett hurusom dylika onödiga reformer tager kraft från de väsentliga frågorna, såsom värnandet om det åländska folkets oförytterliga rätt till sin svenska identitet och själfstyrelsens heliga grundvalar.

Låtom oss icke vika i vår sträfvan att värna Åland mot det som må vara tidsenligt, men icke sant. Ty ett folk som glömmer sin plikt mot traditionen och låter sig styras af flyktiga påfund, det förlorar till sist sin själ. Ordning och måtta, icke modernitetens rastlösa experiment, skola leda oss framåt.

*J.S.*