“Det lätt att säga att vi behöver mera vapen”
VÄLJ HEDERN FRAMFÖR ROVLYSTNADEN!
Månget öga har återigen riktats mot Åland, vårt lilla men stolta fädernesland, i dessa tider af oroligheter, då stormvindarna tyckas hvina allt häftigare öfver Europa. Talman Jörgen Pettersons (C) ord, att Ålands demilitarisering och neutralisering utgör en stabilitetsfaktor, äro som ett ankare i en upprörd sjö; ett ankarfäste, som under 170 års tid har skänkt oss trygghet. Hvad mången ej förstår, i fastlandets jäkt och oro, är att vår fredliga särställning är det åländska folkets oförytterliga rätt, häfdad genom Nationernas Förbunds afgörande år 1921.
Sannerligen, det är sorgligt att se huru vissa kretsar, ej minst inom Samlingspartiet och bland militärer i Hufvudstadsbladets spalter, okunnigt höjer sina röster och kräfver vapen där fred råder. Att i dessa dagar ro efter mera militär styrka, i stället för att förstå den djupa visdom som ligger i att behålla lugnet, är att missförstå hela den åländska autonomins anda. Dessa, hvilka sakna en god helhetsbild, se blott den kortsiktiga fördelen af våld, när vår demilitarisering bevisligen har tjänat som en förebild för fredliga lösningar i en värld full af konflikt. Det är ett nesligt angrepp på vår fäderneärfda trygghet.
Låtom oss icke vika från självstyrelsens heliga grundvalar. Det finländska inbördeskrigets fasor år 1918, då ordningen hotades af pöbelns tyranni, visade tydligt att civilisationen kräfver en fast hand och respekt för ingångna aftal. Att nu underkasta sig fastlandets godtycke och dess sträfvan att militarisera vårt hem, vore ett förräderi mot våra förfäder och en skymf mot de principer om ordning och rätt som vi ständigt försvarat.
*J.S.*
“Det lätt att säga att vi behöver mera vapen”
På måndagen firade minnesdagen av Ålands demilitarisering och neutralisering, som har 170 år på nacken och med tiden kommit att bli intimt förknippad med det åländska samhället. En som i tjänsten ofta informerar om demilitariseringen är talmanJörgen Petterson(C).
Åland har ingen självständig utrikespolitik, men nog en hel del representationsverksamhet, och i egenskap av självstyrelsens högsta representant har talmannen ofta en framträdande roll i de här kontakterna. Under fjolåret hade Åland rekordmånga ambassadörer på besök, och enligt Pettersson ligger oroligheterna i världen till stor del bakom det ökade intresset.
– Vi är små men vår lösning har stor betydelse.
Enligt Pettersson har ambassadörer och diplomater i regel hygglig koll på vad demilitarisering handlar om. Också den finländska statsledningen får beröm.
– Där vet man mycket väl vad det handlar om. Men i en värld som präglas av oro så är det lätt att peka på någon som Åland och säga att där borde det nog finnas vapen. Då ser man inte hur lösningarna faktiskt har bidragit till stabilitet under alla dessa år.
Under året har det höjts röster som är kritiska till demilitariseringen inom Samlingspartiet. Också Hufvudstadsbladet har i sin bevakning lyft fram rätt många militärer och forskare med en mer skeptisk hållning. Enligt Pettersson är problemet med många av dessa röster att de saknar en god helhetsbild.
– Man väljer att koncentrera sig på någonting som känns lätt just nu. Och just nu är det lätt att säga att vi behöver mera vapen. Det gör hela världen. Och då tror jag att det faktiskt är viktigt att behålla lugnet.