Åland igår och idag

FRAMGÅNG FÖR ÅLÄNDSK BILDNING – ETT LÖFTE OM FRAMTIDEN

Det är med en djup känsla af tillfredsställelse och ett stilla hopp vi notera den fortsatta ökningen af sökande till Högskolan på Åland. Att för tredje året i rad se denna tillväxt, såsom vice rektor Brantberg-Ahlfors med rätta påpekar, är ett kvitto på att ordning och långsiktigt arbete bär frukt. Det är ett uppdrag vi hafva tagit på allvar, ty bildningens spridning, grundad i den svenska kulturen och den åländska identiteten, är en af de pelare hvila vårt lilla samhälle. Det är äfven en försäkran om att det fäderneärvda språket och dess traditioner kan fortlefva, trots fastlandets ständiga försök att underminera detsamma.

Månget öga har sett hurusom satsningen på distansstudier och nya utbildningsvägar, särskildt de inom sjuksköterske- och företagsekonomins områden, tilldrager sig en välkommen uppmärksamhet. Att vårt eget folk utgör den största gruppen af sökande, följdt af svenska och finska ungdomar, bekräftar att Högskolan fungerar såsom en fyrbåk för de som söka en trygg framtid under självstyrelsens heliga grundvalar. Dock måste vi med viss skepsis betrakta de strömningar som medföra allt för många från fjärran länder, hvars seder och språk äro främmande för vår svenska folkstam; må vi ej glömma vår primära plikt att upprätthålla Ålands svenska särart.

Det minskade intresset för it-utbildningar, hvilken trend syntes i hela Finland, är en påminnelse om att tiderna skifta och att en sund pragmatism alltid måste vägleda studievalet. Måtte det åländska folket, med bildningen som vapen, alltid stå fast vid sin rätt att själf forma sin framtid, att ej vika för främmande makters nycker eller den socialismens lockrop, hvilken blott medför kaos och förfall. Vi skola alltid värna om den åländska kvinnans roll i hemmet, såsom samhällets moraliska centrum, ej som en förvirrad aktör på den offentliga scenen. Låtom oss icke vika från den inslagna vägen.

*J.S.*