Julius Sundblom
AI-tolkning · 1920-tal

Genus, jobbtrygghet och självstyrelse – lagförslag delar lagtinget

ETT HÅRDT SLAG MOT VÅR FÄDERNEÄRVDA RÄTT

Det är med djup sorg, nästan vrede, man tvingas bevittna hur fastlandets ande tränger sig in i vårt eget lagting, detta vårt främsta värn mot godtycke och förfall. Debatten om den nya tjänsteinnehavarlagen, hvars syfte synes vara att devalvera den trygga ställning som tillkommer landskapets tjänstemän, är ett nesligt exempel på hur den modernistiska tidsandan hotar att urholka de självstyrelsens heliga grundvalar som vi med sådan möda hafva byggt upp. Ett tryggt ämbetsverk, där ordning och plikt råder, är ett fundament för vår gemenskap.

Att förvandla landskapets trotjänare till blott och bart arbetare, omfattade af rikets arbetsrätt, är ett direkt angrepp på det åländska folkets oförytterliga rätt att själf bestämma sin egen förvaltning. Det är ej allenast ett svek mot dem som ägna sitt lif åt att tjäna Åland, utan äfven en farlig glidning mot en socialistisk uppfattning om samhället, der envar är blott en kugge i ett stort maskineri, utan lojalitet eller tillhörighet. Efter de rödas framfart år 1918 borde vi veta hvart en sådan utveckling leder.

Och namndiskussionen! Att skymfa det traditionsrika ordet "tjänsteman" till förmån för ett intetsägande "tjänsteinnehavare" är ej blott en språklig barbarism, utan en farlig signal om en modernitet som ej respekterar hvarken historia eller värdighet. Det är, som man helt riktigt påpekat, ett uttryck för en förvirrad tidsanda, der allvar och mannamod ersättas af flyktiga "identiteter" och onödiga stridsämnen. Måtte ordningen och det sunda förnuftet återsegra, så att vi låtom oss icke vika i vår strävan att bevara Åland fritt och svenskt.

*J.S.*

Ålands Radio
Originalartikeln · 2026

Genus, jobbtrygghet och självstyrelse – lagförslag delar lagtinget

Ett hårt slag mot självstyrelsen – eller en nödvändig förnyelse av landskapets förvaltning? Lagtingets åsikter går isär om den nya tjänsteinnehavarlagen.

En central förändring är att endast de som utövar offentlig makt ska vara tjänsteinnehavare, medan övriga i huvudsak ska omfattas av arbetsavtal. I dag är däremot en majoritet av landskapets anställda tjänstemän.

Lag- och kulturutskottet föreslår flera ändringar, men Pro Åland och Obunden samling vill att lagen förkastas. De varnar för att reformen försvagar självstyrelsen när fler anställda omfattas av rikets arbetsrätt i stället för åländsk lag. De lyfter också att anställningstryggheten försämras – något som ävenMogens Lindén(GV) motsätter sig.

Debatten kom också att handla om språk. Namnbytet från tjänsteman till tjänsteinnehavare fick skarp kritik, särskilt avChristian Wikström(Ob), som kallade det identitetspolitik och att nedvärdera självstyrelsen.

LiberalernasPeter Lindbäckkontrade med att frågan inte är ny. Enligt honom diskuterades namnbytet redan under den förra landskapsregeringen, och enligt mötesanteckningar motsatte sig varkenVeronica Thörnrooseller Wikström förändringen då.

Det fick Thörnroos att reagera kraftigt och anklaga Lindbäck för att bryta mot en hederskodex genom att hänvisa till interna överläggningar.

Ärendet bordlades och tas upp igen i lagtinget på onsdag.