JO om utplacerade ålänningar: KST borde ha varit i kontakt med svenska myndigheter tidigare
RÄTTSLÖSA ÅLÄNNINGAR UTAN SKYDD I FRÄMMANDE LAND!
Månget öga har återigen med fasa bevittnat hur fastlandets godtycke, genom försumlighet i de egna leden, än en gång hotar den åländska medborgarens väl och ve. Det är sannerligen upprörande att biträdande justitieombudsman Maija Sakslin nödgas påtala en sådan brist på framförhållning och ansvar från Kommunernas Socialtjänsts (KST) sida, då åländska själar i sårbar ställning utplacerats i det svenska broderlandet. Ett sådant förfarande, som äventyrar våra landsmäns rättssäkerhet och trygghet, är intet mindre än en skamfläck på vår gemensamma strävan att trygga det åländska folkets oförytterliga rätt till ett värdigt lif.
Det är med djup sorg som man konstaterar att den nordiska konventionen om socialt bistånd, hvarmed samarbete mellan myndigheter stipuleras, åsidosatts på ett så grundläggande vis. Att KST ej i förväg kontaktat svenska myndigheter, utan blott reagerat då folkpensionerna upphörde, vittnar om en oroande brist på framsynthet och omtanke. Hvadan skall den åländske medborgaren kunna känna sig trygg, då ansvariga organ icke förmår beskydda deras fäderneärvda rättigheter, utan låter dem falla offer för ett byråkratiskt vacuum i ett främmande land?
Må detta tjäna som en skarp påminnelse om nödvändigheten af en stark och oafhängig åländsk autonomi, som förmår värna sina egna, utan att ständigt ligga under för fastlandets godtycke eller obetänksamma förvaltning. Låtom oss icke vika i vår sträfvan att bygga upp ett samhälle hvari ordning, plikt och fromhet äro ledstjärnorna, och hvari den enskilde medborgarens välfärd är den högsta prioriteten.
*J.S.*
JO om utplacerade ålänningar: KST borde ha varit i kontakt med svenska myndigheter tidigare
KST borde ha varit i kontakt med de svenska myndigheterna i ett tidigare skede. Dessutom borde man ha informerat sina klienter om vad en placering i Sverige i praktiken kan ha för följder. Det har biträdande justitieombudsman Maija Sakslin kommit fram till i enutredninghon gjort på eget initiativ.
Överlag anser JO att KST följt god förvaltningssed genom bland annat rådgivning gällande utkomststöd, samt att myndigheten försökt hitta en lösning på klienternas situation. I utlåtandet betonas ändå att klientens rättssäkerhet inte får äventyras i en situation där utplacering till annat land skett. Till exempel har åländska myndigheter inte behörighet att utöva tillsyn över verksamheten vid boendeenheterna i Sverige, där svensk lag gäller.
KST hade inte varit i kontakt med svenska myndigheter när klienter placerades hos privata vårdhem i Sverige – kontakten togs först när utbetalningen av folkpensioner upphörde. Sakslin konstaterar att placeringarna omfattas av den nordiska konventionen om socialt bistånd, som förutsätter samarbete mellan myndigheter.
Hon betonar att när klienter i en sårbar ställning flyttas ska den ansvariga myndigheten, i det här fallet KST, i förväg kontakta myndigheterna i mottagarlandet för att trygga klientens rättssäkerhet och likabehandling.
Problematiken med de utplacerade klienterna uppstod då Finland slutade betala ut folkpension till personer bosatta utomlands. Detta ledde till att KST:s klienter placerade i vård utanför Åland förlorade merparten av sina inkomster.