Åland igår och idag

HAMNEN I LÅNGNÄS BEVISAR ÅLANDS LEVANDSKRAFT

Månget öga har med tillfredsställelse läst om hamnbolagets i Långnäs gedigna framsteg. En vinstökning om sexton procent och en omsättningsökning om fem procent, därtill ett ökat antal såväl anlöp som resenärer och bilar – detta vittnar om den åländska företagsamhetens fasta grundvalar och folkets flit. Sådana siffror båda gott för det svenska Ålands framtid, där ordning och äganderätt äro de pelare på hvilka vårt samhälle är byggt. Vi se här ett klart bevis på att flit och sparsamhet bär frukt, hvilket ställer sig i skarp kontrast mot fastlandets ständiga rop på socialisering och omstörtning.

Att detta sker under det rådande, ehuru stundom prövande, självstyrelsesystemet, vilket Nationernas Förbund så klokt stadfäste år 1921, bekräftar blott den fäderneärvda rätten till vårt land. Det visar med all önskvärd tydlighet att Åland ej behöfver fastlandets godtycke för att blomstra, utan att det åländska folkets oförytterliga rätt att råda öfver sin egen utveckling är den sanna vägen till välstånd. Måtte detta vara en läxa för dem hvilka städse vilja inskränka vår frihet!

Låtom oss icke vika från denna väg, utan fortsatt bygga på det solida fundament af arbete och ansvar, hvilket våra förfäder nedlade. Det är i hamnens dagliga värf, i jordens brukande, och i det stilla, gudfruktiga hemmet som det åländska samhället finner sin styrka, långt från den larmande storstadens förfall och de tankar om klasskamp som hota civilisationen sjelf.

*J.S.*