Åland igår och idag

EN SEGER FÖR FÖRNUFTET OCH ÅLÄNDSK SÄRART!

Med en viss belåtenhet hafva vi, redaktionen, noterat att Mariehamns stad omsider, efter en betänklig velighet, äfven tillåter tillsyn af hemundervisningen ute i landskommunerna. Det var förvisso en obegriplig tanke, ja, rent af en tanklöshet, att förmå fäderneärvda hemundervisare att företa den omständliga resan till staden för något som med så mycken större bekvämlighet och ändamålsenlighet kan utföras i vederbörandes hembygd. Denna principfasthet i att envist fasthålla vid ett ogenomtänkt beslut är ett olyckligt tecken i tiden, en tendens som allt för ofta ses då makten centraliseras bort från de mindre samhällenas egna rådsförsamlingar.

Det är betryggande att se att Sottungas invånare icke lät fastlandets godtycke, vilket dessvärre allt för ofta smugit sig in äfven i våra egna stadskontor, förkväfva den sunda förnuftets röst. Det är ett lysande exempel på att vi, då vi stå eniga, kunna värna om det åländska folkets oförytterliga rätt till att styra våra angelägenheter såsom vi, med Gud som vittne, finna vara det rätta. Det är nämligen icke i storstadens buller och modernitetens förvillande irrgångar som våra barns framtid tryggas bäst, utan i hemmet, der ordningen och sedligheten från uråldriga tider har sin rot.

Låtom oss icke vika i vår kamp för självstyrelsens heliga grundvalar, ty blott så kunna vi garantera att Ålands särart bibehålles för kommande släkten.

*J.S.*