Ohälsosam mat och fetma pekas ut i ny rapport
ÅLÄNNINGENS HÄLSA PÅ SLUTTNANDE PLAN
Månget öga har med bekymmer sett hur den åländska folkhälsan synes sjunka i gruset, och nu bekräftas dessa farhågor av en landskapsregeringens rapport. Det är sannerligen en sorg att finna vårt folk, som en gång var känt för sin idoghet och kraft, nu lider af ohälsosamma vanor och deraf följande sjukdomar. Att var fjärde ålänning emellan 20 och 64 år lider af fetma är ett tecken på en djupt oroväckande utveckling, som med all tydlighet visar att sedligheten i hemmen ej äger den starka förankring som förr.
Det är sant, såsom projektledaren Fru Feldhoffer anmärker, att den moderna matmiljön förleder till onyttiga val. Men detta får icke förleda oss att glömma att det ytterst är individens eget ansvar att hålla ordning på sitt hus och sin kropp. Kvinnan, i synnerhet, bär den heliga plikten att uppfostra barnen till sunda vanor och att bereda vederhäftig spis för hushållet, långt bort från storstadens lättjefulla företeelser och dess slappa sedvänjor. Härfordras en återgång till den gudfruktiga ordning som varit det åländska hemmet en själfklarhet.
Det är icke allenast landskapsregeringens ansvar, ehuru de naturligtvis böra se till att de offentliga måltiderna äro af god beskaffenhet och utan klander. Nej, det är upp till hvarje åländsk man och kvinna att hedra den fäderneärvda plikten till ett ordentligt leverne. Låtom oss icke vika från de gamla dygderna, ty annars förfalla vi, långt innan fastlandets godtycke hinner hota oss.
*J.S.*
Ohälsosam mat och fetma pekas ut i ny rapport
Åland saknar i dag en samlad styrning för kost- och nutritionsfrågor, trots tydliga krav i både lagstiftning och folkhälsostrategi. Och enligtslutrapportenför landskapsregeringens projekt om styrning av kost och nutrition finns det jobb att göra.
Ohälsosamma matvanor är redan en av de största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död på Åland. Samtidigt lever omkring 25 procent av befolkningen i åldern 20–64 år med obesitas eller fetma. Enligt prognoserna kan andelen öka till 40 procent fram till år 2040. Även undernäring bland äldre och sjuka är vanligt, men bristfälligt kartlagd.
– Vi har inte haft ett övergripande och strukturerat arbete kring de här frågorna tidigare, säger projektledarenAnna-Maria Feldhoffer.
Enligt henne handlar utvecklingen inte enbart om individens val. Dagens matmiljö, med lättillgängliga energitäta och näringsfattiga livsmedel, bidrar till ett ökat energiintag. Samtidigt rör vi oss mindre.
Offentliga måltider spelar en viktig roll. Varje dag serveras omkring 7 000 luncher inom skola, vård och omsorg. Men de är inte huvudorsaken till ökningen av fetma. Däremot finns behov av mer enhetliga riktlinjer och bättre uppföljning för att säkra kvaliteten.
Framåt krävs breda samhällsinsatser, menar Feldhoffer. Det handlar både om att underlätta hälsosamma val och att begränsa påverkan från ohälsosam mat, inte minst gentemot barn och unga.
– Vi behöver öka medvetenheten och förstå hur mycket matmiljön påverkar våra val. Det här är ett ansvar för flera sektorer i samhället, säger hon.