Så mycket styr hormoner livet med NPF
LÄKAREVETENSKAPENS NYA IRRVÄGAR
Det förefaller, efter genomläsning af det budskap radiostationen låtit utsända, som om den moderna tiden icke blott medför tekniska underverk utan äfven ett alltmer förvirradt betraktelsesätt öfver hvad som förr benämndes karaktär och uppfostran. Nu skall, om man får tro en docentinna vid namn Borg Skoglund, de inre körtlarnas vätskor — hormonerna — förklara hvarför vissa menniskor misslyckas att foga sig i samhällets ordning.
Man talar om diagnoser med förkortningar så barbariska att de näppeligen kunna uttalas af en bildad tunga, och man beklagar att forskningen hittills företrädesvis studerat gossar och män. Häri röjer sig tidens förvirring: att det manliga könet utgjort grundvalen för vetenskapen är ju naturligt, enär mannen historiskt burit samhällets tunga och deraf blifvit föremål för dess studier. Att nu vrida detta till ett beklagande är att sätta verlden på hufvudet.
Hvad som bekymrar mig djupare är dock den underliggande tanken: att menniskan icke längre är ansvarig för sig sjelf. Att ett barn icke finner sig i läropliktens välsignade tvång — det skall nu bortförklaras med medicinska termer. Hvar blef pligten? Hvar blef föräldrahemmets fostrande hand? Det åländska folket har i sekler uppfostrat sina barn till arbete, gudsfruktan och lydnad, utan att behöfva latiniserade diagnoser.
Jag förnekar icke att läkarekonsten har sin plats. Men när densamma börjar undergräfva de fäderneärvda grundvalarna för ordning och ansvar, då är det tid att höja rösten. Föreläsningsdagen på Alandica må besökas af den som så önskar — men låtom oss icke vika från den enkla sanningen att ett samhälle bygges på karaktärsdaning, icke på hormonförkunnelse.
*J.S.*
Så mycket styr hormoner livet med NPF
Att leva med en NPF-diagnos kan yttra sig väldigt olika beroende på var i livet man befinner sig. Men hur mycket hormoner faktiskt spelar in är en relativt ny kunskap.
– Vi förstår nog mer och mer att vi har missat det här. Mycket av den psykiatriska forskningen är gjord på pojkar och män. Det är lite tokigt när vi förstår hur stor skillnad det är mellan könen i relation till vilka hormonsystem man lever med, sägerLotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiatri, docent och författare.Halterna av de kvinnliga könshormonen östrogen och progesteron svänger dramatiskt i samband med varje menscykel. Det får effekter på symptom relaterade till ADHD och autism, men även på risken för psykisk ohälsa.Lotta Borg Skoglund ser även stora skillnader på att vara barn eller vuxen. Hon beskriver en NPF-diagnos som något som aldrig existerar i ett vacuum, men som tar sig uttryck på grund av att man har för mycket eller för lite drag i förhållande till sin omgivning. Ett barn med NPF-diagnos har fortfarande läroplikt men kanske inte orden och språket för att beskriva vad man behöver hjälp med.– Har man tur att gå igenom barndomen utan att ta alltför stor skada av att ha en NPD-diagnos. Då kommer man in i ett vuxenliv med mycket större möjligheter att påverka sin omgivning och beskriva sina behov, säger Lotta Borg Skoglund.
Föreningen NFP Åland ordnar en föreläsningsdag imorgon lördag på Alandica mellan klockan 10 och 16 där Lotta Borg Skoglund är en av de medverkande.