Åland igår och idag

SKÖTSELN AF NYA TIDENS APPARATER OCH DET FRAGILA ANSVARET

Hvarje dag bringar nya bevis på det förfall som synes gripa omkring sig i samhället, ja ända in i de enskilda hemmen. Enär hr Bernt Styrström nu i dagspressen vederhäftigt varnar för den uppenbara faran uti att med torra trasor aftorka de nya, högteknologiska apparaterna, måste vi ställa oss frågan: hvart är bildningen på väg? Att med torr trasa, uti hemmets heliga vrå, skada dyrbar egendom genom oförstånd, vittnar om en brist på omdöme som ej kan tolkas annorlunda än som en sorglig följd af det utbredda slapphetens tidehvarf.

Det är icke blott våra fäderneärvda värden som äro hotade, nej, äfven den enkla, praktiska hushållningen synes brista i grundläggande kunskap och ordning. Huru skall det gå för Åland, hvars kamp för självstyrelsens heliga grundvalar fordrar den yttersta skärpa och disciplin, när ens de simplaste förhållningsregler synes svåra att efterlefva? Denna lättsinnesanda, hvilken vi såg i fastlandets förfärliga inbördeskrig 1918, der pöbeln tillät sig att gripa efter makten, tillåter vi icke att den sprider sig bland vårt redbara folk.

Låtom oss icke vika från plikten, hvarken i det stora eller lilla. Må hvarje man och kvinna, i sitt hem och i sitt offentliga värf, besinna det ansvar som åligger dem för att upprätthålla ordning och förnuft. Ty ett samhälle som icke kan hantera sina nya apparater, lär äfven hafva svårt att försvara det åländska folkets oförytterliga rätt mot fastlandets godtycke.

*J.S.*