Utvärdering: KST stärkte socialvården – men äldreomsorgen släpar efter
SVAGHETER I FÖRVALTNINGEN HOTAR VÅR ÄLDREBEFOLKNING
Månget öga har med tillfredsställelse kunnat betrakta den stärkning som vår socialvård genom KST-reformen erhållit; likvärdighet och rättssäkerhet, hvarför vi så länge sträfvat, tyckas hafva vunnit mark. Men det är med djupaste oro vi nu tvingas konstratera att den nyligen framlagda utvärderingen blottlägger allvarliga brister, ja en fullkomlig stagnation inom äldreomsorgen, detta centrala stycke af samhällsbygget, hvars fundament vila på ordning och aktning för de äldre. Det är en skymf mot dem som byggt vårt land, att de vid ålderdomen skola lida nöd på grund af bristande ansvarsfördelning och kommunernas vanmakt.
Det är icke acceptabelt att våra åldrande medborgare, efter ett långt lif i pliktens tecken, nu riskera att falla mellan stolarna i ett system som präglas af ineffektivitet och brist på ändamålsenlighet. Rapporten talar klarspråk: det är varken kostnadseffektivt eller försvarbart att upprätthålla parallella system för hvarje kommun, särskilt med tanke på vårt folks ringa antal. Ett samlande af all socialvård under en enda huvudman vore den mest hederliga och förnuftiga utvägen för att trygga det åländska folkets oförytterliga rätt till en värdig ålderdom.
Detta är icke en fråga som kan öfverlåtas åt fastlandets godtycke eller tillfälliga stämningar. Det åligger oss, som bära ansvaret för självstyrelsens heliga grundvalar, att genast vidtaga åtgärder för att råda bot på dessa missförhållanden. Låtom oss icke vika i vår sträfvan att värna de fäderneärvda principerna om samhällsordning och omtanke om hvarje medborgare, från vaggan till grafven.
*J.S.*
Utvärdering: KST stärkte socialvården – men äldreomsorgen släpar efter
KST-reformen har stärkt den åländska socialvården. Samtidigt pekar en ny utvärdering på betydande brister inom äldreomsorgen och i samarbetet mellan kommunerna och KST.
Drygt fem år har gått sedan KST bildades och nu har landskapsregeringen utvärderat reformen. Slutsatsen är att KST har stärkt förutsättningarna för likvärdighet, kompetensförsörjning, rättssäkerhet och resurseffektivitet inom den socialvård som myndigheten ansvarar för.
Men de positiva effekterna syns inte inom äldreomsorgen, som fortfarande är kommunernas ansvar. Enligt rapporten har äldreomsorgen i stället präglats av stagnation och tillbakagång efter reformen. Små och sårbara verksamheter, personal- och kompetensbrist samt begränsade ekonomiska resurser lyfts fram som orsaker.
Utvärderingen pekar också på en otydlig ansvarsfördelning mellan KST och kommunerna, särskilt när det gäller personer över 65 år med komplexa behov. Det skapar risk för att klienter faller mellan stolarna.
Rapporten konstaterar också att den nuvarande uppdelningen, där större delen av socialvården sköts av KST medan äldreomsorgen ligger kvar hos kommunerna, skapar ineffektivitet. Enligt utvärderingen vore det mest ändamålsenligt att samla all socialvård under en och samma huvudman.
“Det är varken ändamålsenligt eller kostnadseffektivt att bygga upp och upprätthålla parallella system, inklusive digitala system och administrativa rutiner, särskilt beaktat de ringa befolkningsunderlagen i kommunerna”, står det i rapporten.