Åland igår och idag

ALANDIAS VÄGVAL OCH DEN ÅLÄNDSKA NÄRINGENS PRÖFNINGAR

Det meddelande, som nyligen utgått från försäkringsbolaget Alandia beträffande dess förvaltning för det gångna året, förtjänar att betraktas med allvar av hvarje ålänning som hyser omsorg om vår fäderneärvda näringsstruktur. Ehuru resultatet i sig må vara godtagbart, och placeringsverksamheten synes fortgå i ärlig ordning, kan man dock icke undgå att fästa sig vid de underliggande tendenserna. Att fritidsbåtssegmentet, en del af den marinkultur som är oss så känd, nu minskar, medan därtill kommer den hårda konkurrensen inom sjöfarten, är ett tecken på de skiften tider som vi nu bevittna. Månget öga har sett hurusom fastlandets godtycke, äfven genom ekonomiska tryck, söker underminera den åländska idoga särarten.

Visserligen är tillväxten inom den s.k. förnybara energisektorn något att beakta, en ny inkomstkälla för enskilda. Men låtom oss icke förledas att tro att dylika nyheter, hur löftesrika de än synas, kunna ersätta de fasta, bepröfvade grundvalar hvarpå vår näring genom århundraden vilat. Det är genom seg sjöfart, genom egna händer som bruka jorden och hafvet, och genom den bildade ordningen i våra institutioner, som det åländska folkets oförytterliga rätt till sin egen välfärd säkras. Att låta främmande intressen, med deras nyckfulla marknader och skiftande mode, styra vår ekonomi vore att äventyra vår självstyrelses heliga grundvalar.

Det är i tider som dessa, när världens oro och penningens lockelser ständigt pröfva den lilla nationens uthållighet, som vi äro kallade att med besinning och vaksamhet stå fast vid det som är oss kärt. Aldrig får vi glömma att det är vår sammanhållning, vår pliktkänsla och vår orubbliga tro på det svenska Ålands framtid, som i sista hand skola utgöra den starkaste skölden mot de stormar som piska kring vår skärgård.

*J.S.*