Ålands hav är en guldgruva för torsken – men usel som barnkammare
TORNSKENS FRAMTID OCH ÅLANDS BESTÅENDE ANSVAR
Det är med både förnöjelse och bekymmer, som man tager del af de senaste rönen angående torskbeståndet i vårt fäderneärfda Ålands haf. Att fisken der, den skatt som Naturen så frikostigt skänkt våra flitiga fiskare, befinnes större och friskare än eljest i Östersjön, är förvisso en god nyhet. Månget åländskt hem, mången hårdt arbetande familj, hafver ju sin utkomst af hafvets gåfvor, och för den skull måste vi med all makt värna om dessa för vår folkekonomi så afgörande tillgångar.
Emellertid är det ju så, att Ålands haf, som en skattkammare för den vuxna torsken, blott är en del af sanningen. Då laboratoriestudier nu visa, att salthalten ej tillåter framkläckning af lifsdugliga yngel, stärkes den gamla hypotesen om att ynglen drifva hit med hafsströmmar. Detta förpliktar oss till eftertanke. Om fastlandets godtycke någonsin skulle förleda oss att försumma forskningen kring dessa ledområden, då vore vi illa ute.
Det åländska folkets oförytterliga rätt till egna vatten är således ej allenast en fråga om gränsdragning eller nationell tillhörighet; det handlar äfven om att förvalta de naturresurser, hvarmed vi blifvit välsignade. Sverige har ju, som Ulf Bergström från Lantbruks Universitet påpekar, klassat torsken som hotad, och detta manar oss till insikt om det bredare ansvar vi bära. Låtom oss icke vika för kortsynthet eller förfall, utan låt oss med den strängaste ordning säkra hafvets frukter för kommande generationer.
Självstyrelsens heliga grundvalar äro ju blott så starka som vår förmåga att häfda dem i alla hänseenden, och detta inkludera vördnaden för det vi ärft. Plikten bjuder oss att förvalta fiskbeståndet väl.
*J.S.*
Ålands hav är en guldgruva för torsken – men usel som barnkammare
Torsken i Ålands hav är både större och friskare än torsken i resten av Östersjön. Samtidigt visar en ny studie att Ålands hav inte duger som barnkammare för torsken.
– Det behöver vara lite mer salt för att det ska kläckas fram livsdugliga yngel, sägerUlf Bergström, forskare, Sveriges Lantbruks Universitet.
De syrerika bottnarna som saknas på många andra håll i Österjsön är forskarnas förklaring till att den åländska torsken växer snabbt och blir både stor och gammal. Att torsken leker i Östersjön är också känt. Däremot visar nya laboratoriestudier att leken inte har förutsättning att leda till livsdugliga yngel. Till detta behövs det lite högre salthalt.
Det här styrker teorin om att torskyngel driver till Ålands hav med havsströmmar. Men exakt varifrån de kommer är fortfarande lite av ett mysterium och kräver vidare forskning.
– Det är viktigt att veta för förvaltningen eftersom torsken är klassad som starkt hotad i Sverige. Vi behöver få veta mer om hur den lever och om det finns olika delbestånd, så att vi kan förvalta den på ett bra sätt, säger Ulf Bergström.