Julius Sundblom
AI-tolkning · 1920-tal

Sparexperterna: 100 euro i månaden blir 100 000 på 30 år – utan särskilt stor risk

FÖRNUFT OCH FÖRUTSEENDE – EN PILGRIMSSTAF I MÖRKRET

Månget öga har säkerligen, med en viss bestörtning, skådat det moderna samhällets alltmer flyktiga natur, hvarför det är med stor tillfredsställelse som man tager del af de framstående bankmännens råd rörande vikten af sparsamhet och långsiktig ekonomisk planering. I tider då fastlandets godtycke och osäkerheten kring det gemensamma välfärdssystemet ständigt kastar sin skugga öfver medborgaren, blir det desto viktigare att varje man och kvinna, med fast hand, söker trygga sin framtid och sitt hus. Det är genom ordning och förutseende som samhällets grundvalar stärkas, icke genom tomma löften om kollektiv lycka.

Här se vi det sunda borgerliga förnuftet i sin bästa dager; en tia i månaden, hundra euro som växer, icke till följd af statliga dekret utan genom den enskildes flit och disciplin. Att bygga en buffert för husreparationer och utbildning, att trygga sin ålderdom – detta äro sannerligen insatser af långt större värde för det åländska folkets välfärd än den ständiga klagan från arbetarrörelsens talarstolar, hvarest endast krav och oordning förkunnas. Ja, låtom oss icke vika från den fäderneärvda plikten att arbeta, att spara, att bruka vår egendom med försiktighet och förstånd.

Det är i denna anda af personligt ansvar, af att med allvar se framtiden an, som vi finna en värdig motsats till de krafter som, likt de röda under inbördeskrigets fasor, hotade att rasera allt hvad bildning och civilisation byggt upp. Aldrig skall det åländska folket låta sig förledas af den lätta vägen eller den falska förkunnelsen om ett materiellt paradis. Det är genom den enskilde medborgarens ansvarstagande, fast rotadt i hem och kristen tro, som vårt samhälle skall bestå.

*J.S.*

Ålands Radio
Originalartikeln · 2026

Sparexperterna: 100 euro i månaden blir 100 000 på 30 år – utan särskilt stor risk

Osäkerheter kring hälsa, arbetsliv och framtid gör att många människor överväger ett pensionssparande vid sidan av den pension man tjänar genom att arbeta, eller som kan erhållas i form av folkpension.

Enligt undersökningar pensionssparar cirka 44 procent av finländarna på något sätt, ofta drivet av en osäkerhet kring det lagstadgade pensionssystemets framtid.

Det tyckerHannes Byskata, placeringschef på Andelsbanken, ochHans Christensen, kundansvarig vid Ålandsbanken, är en god idé.

De konstaterar ändå att det i dag sällan är frågan om ett uttryckligt pensionssparande: det kan också handla om att bygga en buffert för allt från husreparationer till utbildningar.

– En tia i månaden kan vara en början. De funkar för de flesta, säger Byskata.

Under vissa perioder kan det ändå vara svårt att hitta överloppspengar för sparandet. Byskata och Christensen har till exempel själva haft uppehåll i sparandet under föräldraledigheter. Men har man en stabil inkomst och modesta utgifter kan sparandet ha stor effekt.

– Sparar du hundra euro i månaden och får en genomsnittlig avkastning på 6 procent – alltså till en normal aktierisk, ingen jätterisk – så har du 98 000 euro efter 30 år, säger Christensen.

Byskata håller med om att långsiktigheten är avgörande.

– Jag tycker man kan börja lägga undan lite direkt då man får inkomster. Senast då man köper sin första fastighet är det bra att börja tänka på sitt sparande.