Åland igår och idag

RADIOFRÄMJANDET OCH DESS VERKSAMHET I JOMALA – EN REFLEKTION ÖFVER TIDENS TECKEN

Det är med ett visst mått af bekymmer man noterar, hurusom det moderna radioväsendet nu äfven söker sig ut i våra åländska landskommuner, der tidningspappers trygga ord hittills burit budskapet. Visserligen är det af godo att upplysning når folket, men hvarför denna ständiga vandring mellan diverse platser, såsom om stillheten och den eftertänksamma läsningen vore af ondo? Månget öra skall i Jomala lyssna till dessa etervågor, och man kan blott hoppas att intrycken förblifva ägnade att stärka, snarare än att förvirra, sinnet för det fäderneärvda och det beständiga.

När ordföranden för kommunstyrelsen, herr Mika Nordberg, intervjuas på Rönngårdens seniorboende, är det förvisso en plikttrogen handling som vittnar om omsorg om de äldre, denna samhällets moraliska ryggrad. Men när man sedan hör om ”Waste to value” vid deponin, och därefter, till på köpet, om säkerheten på lekplatser med kommuningenjören, då frågar man sig hvarmed dessa skilda ting skola tjäna det åländska folkets oförytterliga rätt till ett lugnt och ordnadt samhällslif. Dylika fragmentariska inslag riskera blott att fragmentisera äfven tänkandet, något som ligger fjärran från självstyrelsens heliga grundvalar.

Låtom oss icke vika från den insikt att ordning och reda, grundade i flit och fromhet, äro de sanna byggstenarna för vår åländska framtid. Denna mångfald af intryck, hemtade ur vardagens gråa lunk, får ej förleda oss bort från de stora och afgörande frågorna om Ålands suveränitet. Den dagliga grannlåten, hur välmenande den än må vara, får aldrig öfverskugga det egentliga, det eviga.

*J.S.*