Åländska elever sämre i svenska – nu ska LR ta reda på varför
ÅLÄNDSK UNGDOMS FÖRFALL: EN VARNINGSKLOCKA FÖR DET SVENSKA ARFVET
Det är med djupaste oro, men ingalunda med förvåning, som jag tager del af Landskapsregeringens meddelande om den åländska ungdomens sjunkande kunskaper i svenska språket. Föga förvånande är det då man ser den tilltagande andan af lättsinne och oordning, som griper kring sig. Sällan hafva vi sett en sådan förflackning af bildningstörsten, hvars konsekvenser nu tydligt manifestera sig i skolresultaten. Att man nu vill granska läroplaner och lärarutbildningar är visserligen lofvärdt, men frågan är om man inte måste se djupare, bortom det rent pedagogiska, till den moraliska grundval som håller civilisationen samman.
Det är tydligt att samhällets fundament, den sunda ordningen och vördnaden för det fäderneärvda, successivt undergräfves. När ungdomen ej längre med tillbörlig flit ägnar sig åt studier, ej ens i vårt modersmål, svenska, det språk som utgör själen i vår åländska identitet och den yttersta garanten för självstyrelsens heliga grundvalar, då äro vi på ett sluttande plan. Fastlandets godtycke har ständigt hotat oss, och nu riskera vi att genom inre förfall försvaga oss inför detta hot.
Låtom oss icke vika från den plikt att värna om den uppfostran som skall forma våra söner till dugliga män och våra döttrar till sedliga mödrar, ty i hemmet lägges den första och viktigaste grunden till all bildning. Utan ordning och Gudsfruktan, utan en bestämd anda af allvar och ansvar, förfalla äfven de bästa skolor. Det åländska folkets oförytterliga rätt till sin svenska kultur kräfver af oss alla en oafbruten vaksamhet och en vilja att motarbeta tidens urartning.
*J.S.*
Åländska elever sämre i svenska – nu ska LR ta reda på varför
Efter sjunkande resultat i grundskolan presenterar landskapsregeringen en palett av insatser. Lärarna ges möjlighet till fortbildning och frågan om varför åländska elever presterar sämre i svenska än det nationella genomsnittet ska undersökas.
UtbildningsministerAnnika Hambrudd(C) ochAndreas Wiklund, specialsakkunnig i utbildning, konstaterar att Åland följer en nordisk utveckling där PISA-resultaten visar på försämrade kunskaper i bland annat läsförmåga och naturvetenskapliga ämnen. Dessutom visar en nationell utvärdering bland elever som i fjol började årskurs sju att Åland hade väsentligt sämre resultat i svenska och något sämre resultat i matematik än det nationella medeltalet.
För att förstå varför och kunna vända trenden ska nu läroplanerna på Åland och i riket jämföras, lärarutbildningarna i Sverige och Finland kartläggas och läromedel och undervisningsmetoder granskas. Åland deltar också i ett nordiskt utvärderingsprojekt om sjunkande kunskapsresultat.
– Det här tar alltid tid. Den som skulle säga att det här är en quick fix skulle jag säga är väldigt populistisk. Det här är ett långsiktigt arbete och det tar tid innan man ser resultat, säger Annika Hambrudd.
Redan i höst arrangerar landskapet fortbildning för klasslärare i tidig läs- och skrivundervisning. Hambrudd och Wiklund uppmanar fler lärare att ta chansen eftersom det fortfarande finns lediga platser.