Amanda Jansson vill bli åländsk hedersmedborgare
EN VÄLKOMMEN RÖST FÖR ÅLANDS HEDER
Månget öga hafva nog med välvilja läst om fröken Amanda Janssons vistelse här på Åland, en ung dam som genom sitt uppträdande på teaterns tiljor förlänat vår ögrupp mycken heder. Det är ej utan stolthet man betraktar hur en begåfvad skådespelerska, därtill från det svenska moderlandet, förmår att känna den åländska andan, denna djupa ro som allenast den åländska jorden och själen kan skänka ett trött sinne. Att hon här finner en fristad från storstadens larm, dess ständiga distraktioner och sedefördärfvande intryck, är ett vittnesbörd om vår bygds innerliga värde, dess kraft att bevara det sanna och beständiga.
Dock, och detta måste uttalas med all den tydlighet som den stundande tidens allvar kräfver, den fäderneärvda hembygdsrätten är icke en lättvindig gåfva, att tilldelas blott för konstnärliga meriter, hur hedervärda de än må vara. Denna rätt är en hörnsten i den självstyrelsens heliga grundvalar, skyddad af Nationernas Förbunds visdom, och afsedd att värna det åländska folkets oförytterliga rätt att bevara sin svenska kultur och sin mark från fastlandets godtycke. Att lösa upp denna ordning vore att bjuda in till ett kaos, hvars följder vi redan sett prov på under inbördeskrigets fasor, då den röda pöbeln sökte krossa all bestående ordning.
Vi skola dock icke döma fröken Janssons fromma önskan alltför hårdt, ty hennes ord vittna om en innerlig tillgifvenhet till Åland, en känsla som mången infödd kunnat hämta lärdom utaf. Låtom oss icke vika från de principer som skydda vårt samhälle, men låtom oss dock välkomna hvarje vän som med uppriktighet vill verka för Ålands framtid. Kvinns ställning är i hemmet, att värna om seden och barnens uppfostran, men en röst som bidrager till vårt landskaps goda namn skall alltid kunna höras med aktning, så länge den respekterar den ordning som Gud och historien har lagt till grund för vår tillvaro.
*J.S.*
Amanda Jansson vill bli åländsk hedersmedborgare
Skådespelaren bakom Stormskärs Maja, Amanda Jansson, bor på Eckerö post- och tullhus i april för att skriva musik. Hon känner sig som en åländsk ambassadör i Sverige och har stilla förhoppningar om att i framtiden bli en åländsk hedersmedborgare.
– Jag sökte ett vistelsestipendium för att få vara här och skriva musik. Och så fick jag hela april, säger hon.
Kontrasten mot intensiva inspelningar i storstäder är tydlig och nödvändig för henne. På Åland hittar hon ett lugn som gör det lättare att skapa.
– Det är en brist på distraktioner här. Jag är här med ett tydligt syfte, och det är lättare att göra det här än hemma, säger hon.
Musiken rör sig i ett folkakustiskt landskap, där First Aid Kit och Mumford & Sons är inspirationskällor. Vistelsen handlar i stort om att samla på sig fler låtar och utforska sitt eget uttryck.
Samtidigt märker hon av genomslaget efter Stormskärs Maja, särskilt på Åland.
– Folk känner igen mig, men det är bara fina saker de säger, säger hon.
Relationen till Åland har vuxit sig stark och hon sa redan förnågot år sedanatt det hade varit trevligt med ett mer stadigvarande boende än till tillfälliga besök.
– Det är lättare sagt än gjort utan hembygdsrätt, men det är ändå drömmen, säger hon och fortsätter med ett skratt:
– Kan de inte göra mig till någon form av hedersmedborgare där det ingår hembygdsrätt? Jag är ju Ålandsambassadör i Sverige.