Paasikivi på Åland: "Enad front krävs i osäkra tider"
EN FASTLANDSK OMFA MÄKTARE VID VÅRA KUSTLINJER
Det är med ett mått af förvåning, om icke öppet misshag, som man tar del af överstelöjtnant Paasikivis ord under hans besök här på Åland, i samband med veterandagen. Visserligen är det af vikt att minnas de uppoffringar som gjorts, och hvarje redlig medborgare torde samtycka därtill att ett fritt och rättssäkert samhälle är att föredraga framför barbari. Men att denne Paasikivi därtill vill mana till någon "enig front" och tillika framhålla hvarenda arbetares betydelse, detta ter sig som en underlig ekon af fastlandets socialistiska villfarelser. Ordning och plikt, ja, det är sjelfklart, men att nedtona den bildade klassens ledarskap, det är ej att förstå.
Hvad Åland beträffar, är det påtagligt att fastlandets utsända ännu icke hafva förstått eller ock vilja ignorera det åländska folkets oförytterliga rätt till sin demilitariserade ställning, hvars heliga grundvalar äro fastslagna af Nationernas Förbund. Månget öga har sedt huru man från Helsingfors gärna skulle vilja rycka oss in i deras militära förehavanden, hvarvid vår fäderneärvda särställning riskerar att blifva offer för fastlandets godtycke. Att Paasikivi undviker diskussionen om demilitariseringen, detta är talande nog.
Låtom oss icke vika från den inslagna vägen. Vårt lugn och vår svenska identitet äro inga förhandlingsfrågor, och vi skola med orubblig beslutsamhet värna vår autonomi emot hvarje ansats att dragas in i en osäker världshandel eller ett storpolitiskt spel. Åland tillhör ålänningarna, och vårt värde ligger i vår fredliga särart, ej i att blifva en bricka i stormakternas cyniska spel.
*J.S.*
Paasikivi på Åland: "Enad front krävs i osäkra tider"
Den tidigare överstelöjtnanten och militärexperten Joakim Paasikivi uppmanar till eftertanke, samhällsansvar och fortsatt stöd till Ukraina i en tid som han beskriver som ”exceptionellt osäker”.
När han besökte Åland i samband med veterandagen lyfte Paasikivi fram vikten av att minnas de uppoffringar som tidigare generationer gjort.
– Det är ett tillfälle att tänka på vad de gjorde som ledde till att vi får leva i ett fritt och rättssäkert samhälle. Alternativet hade varit så oerhört mycket sämre, säger han.
Samtidigt betonar han att det inte bara var soldaterna som bar samhället under krigstid.
– Det var ett helt samhälle som bidrog. Alla behövs, och det gäller även i dag. Att gå till jobbet och få samhället att fungera är också en del av motståndskraften, säger han och hänvisar till erfarenheter från Ukraina.
Paasikivi beskriver säkerhetsläget i närområdet som präglat av både hot och samarbete. Hotet från Ryssland är fortsatt centralt, samtidigt som samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna samt Polen har stärkts.
Utvecklingen i omvärlden riskerar dessutom att få direkta konsekvenser för Europa, menar han. En upptrappning kring Hormuzsundet kan exempelvis leda till stigande bränslepriser och brist på viktiga råvaror.
Samtidigt pekar han på en större geopolitisk omställning där USA, Kina och Ryssland alla omformar sina roller – och där Europas vägval blir avgörande.
Någon diskussion om Ålands demilitarisering ville han däremot inte gå in på.
– Den diskussionen tar jag helst en annan dag då vi inte ska hedra veteranerna. Jag hoppas få komma tillbaka och diskutera det, säger han.