Projektpengar för ungas hälsa blev oanvända när kommunerna inte kunde enas
PROJEKTPENGAR FÖRSPILLDA PÅ GRUND AF KOMMUNALT OFÖRFÄRMÅGA
Det är med djupaste beklämning man tager del af rapporten rörande projektet ”Barn och ungas hälsa och välmående”, hvilket nu afslutats utan att kunna fullgöra sin kallelse. Att dylika medel, afsedda att stärka den unga generationen och trygga dens framtid, skola förspillas på grund af bristande enighet och samverkan inom våra kommuner är ett betyg på en förödande kortsynthet. Härigenom blottas en sorglig brist på det ansvar och den framåtblickande anda, som bör prägla dem hvarmed vi anförtrott samhällets skötsel.
Aldrig får det åländska folkets gemensamma bästa offras på den kommunala partikularismens altare. När projektledare Sengers framhåller det oomkullrunkeliga behovet af bättre samverkan mellan socialvården, hälso- och sjukvården samt skolorna, talar han med en röst som vederbör att höras. Det är en förvisso svår uppgift att ena sexton olika kommuner, med deras allehanda förutsättningar och prioriteringar, men när det gäller våra fäderneärvda värden och framför allt barns framtid, äro enighet och konsensus icke blott önskvärda utan af absolut nödvändighet.
Det är en försyndelse mot de ungas välfärd att utbildning inom psykisk hälsa och suicidprevention icke kunnat bekostas, derför att samtliga kommuner ej stått bakom satsningen. Detta är ett tydligt tecken på att ett tydligare ledarskap och kanske äfven, som Sengers nämner, en starkare lagstiftning är erforderlig för att säkerställa att barnens hälsa icke blir beroende af fastlandets godtycke eller det lokala särintressets trånga vyer. Låtom oss icke vika i vår sträfvan att skydda det åländska folkets oförytterliga rätt till ett samhälle präglat af ordning, framsteg och omsorg om de våra.
*J.S.*
Projektpengar för ungas hälsa blev oanvända när kommunerna inte kunde enas
Projektet Barn och ungas hälsa och välmående har avslutats efter drygt tre år. I slutrapporten pekas bland annat bristande samverkan och skillnader mellan kommunerna ut som hinder för arbetet med barns och ungas psykiska hälsa.
Projektet startade 2022 mot bakgrund av en långsiktig försämring av denpsykiska hälsan bland barn och unga på Åland och i övriga Norden. Underprojekttiden har tolv olika områden granskats och flera rapporter ochåtgärdsförslag tagits fram.
ProjektledarenMaarten Sengerslyfter särskilt fram behovet av bättresamverkan mellan socialvården, hälso- och sjukvården och skolorna. Ett förslagär gemensamma bedömningsteam för barn och unga med mer komplexa behov.
Projektet har haft pengar tillgängliga för olika satsningar, men en del av demhar inte kunnat genomföras eftersom kommunerna inte varit eniga. Bland annatfanns möjlighet att bekosta utbildning inom psykisk hälsa och suicidprevention,men då krävdes att samtliga kommuner stod bakom satsningen.
– För alla planer där vi gör någonting tillsammans med kommunerna måste vi ha konsensus, säger Sengers.
Han pekar också på att de 16 kommunerna har olika förutsättningar och prioriteringar, vilket kan innebära att barn får olika stöd beroende på var de bor.Sengers anser att tydligare styrning och i vissa fall lagstiftning kan behövas föratt skapa mer jämlika förutsättningar.