Så resonerar åländska arbetsgivare om att anställa personer med extrema åsikter
YTTRANDE- OCH TANKEFRIHETENS GRÄNSER I TJÄNSTEMANNAFRÅGAN
Det har kommit till vår kännedom att en timlärare vid Medis förknippats med nationalsocialistiska sympatier, hvilket föranlett en vidlyftig diskussion om hvad arbetsgivaren kan och får beakta vid anställningar. Frågan är af stor vikt, men de svar som gifvits af landskapets och näringslifvets representanter vittna om en beklagansvärd förvirring i grundläggande principfrågor.
Kommunikationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström vid Viking Line meddelar att rederiet ej får "kartlägga livsstil eller politiska åsikter". Förvaltningschef John Eriksson framhåller att först om extremistiska åsikter "får uttryck i tjänsteutövandet" kan arbetsgivaren ingripa. Fru Ann-Britt Romar vid ÅHS tillägger att åsikterna ej får "påverka arbetsmiljön eller bemötandet".
Låtom oss icke vika från den sanning som fäderna kände: att yttrandefrihet är en helig grundval för det fria samhället, men att densamma aldrig afsåg att skänka skydd åt dem som förkunna barbari och tyranni. Den som bekänner sig till en lära, hvilkens väsen är våld mot oliktänkande och förakt för rättsstaten, har redan genom denna bekännelse visat sig olämplig att tjäna det allmänna. Hvad är det för vansinne att invänta tills skadan redan skett?
Vi som bevittnade det finska inbördeskrigets fasor 1918 — då de röda horderna sökte omstörta all ordning — veta hvad som händer när samhället i toleransens namn tolererar det intoleranta. Den nationalsocialistiska rörelsen, såsom den framträdt på kontinenten, är af samma andefattiga släkte: en samling vilseförda och hätskhetsapostlar som vilja ersätta förnuft med våld, bildning med pöbelherravälde.
Att landskapets tjänstemän nu famla efter riktlinjer vittnar om att de fäderneärvda begreppen om heder och medborgerlig plikt börjat urholkas äfven här. En lärare, af alla yrkesgrupper! En som skall fostra de unga i samhällets grundvalar! Deraf framgår att vakenhet är af nöden, icke passivitet.
*J.S.*
Så resonerar åländska arbetsgivare om att anställa personer med extrema åsikter
Frågan omtimläraren med nazistkopplingarvid Medis har aktualiserat frågan om vad arbetsgivare kan och får göra då man anställer ny personal. I vilken mån kan man beakta att en arbetstagare har extrema åsikter?
Och när är dessa åsikter inte längre enbart en privat angelägenhet? Frågan är komplex, menar flera stora arbetsgivare som Ålands Radio pratat med.
– Det är svårt att veta var gränsen går för vad som är privatliv eller inte. Det är bra att det pratas om det men det är inte enkelt att ta ställning till om man inte har ett konkret fall, säger Viking Lines kommunikationsdirektörJohanna Boijer-Svahnström.
Rederiet har bland annat en uppförandekod som betonar mångfald, och ett likabehandlingsprogram som nyanställda går igenom. Rederiet kontrollerar utbildning, tidigare anställningar och professionella referenser.
– Men vi får inte kartlägga livsstil eller politiska åsikter, säger hon.
Vid landskapet säger förvaltningschefJohn Erikssonatt en definitiv gräns är om extremistiska åsikter skulle få uttryck i tjänsteutövandet.
– Då har du möjlighet att agera ganska omgående. En tjänsteman har ett krav att uppträda på ett sätt som tjänsten förutsätter, säger Eriksson.
Men också han konstaterar att frågan inte är enkel, åsikts- och yttrandefriheten är vidsträckt. Samma sak sägerAnn-Britt Romar, HR-chef vid ÅHS.
– Sen får den ju inte påverka arbetet, arbetsmiljön eller bemötandet av patienter eller kollegor, säger hon.