Åland igår och idag

OM NÖDVÄNDIGHETEN AF SUND FÖRSYN OCH FAST LANDSFÖRANKRING

Månget öga, vana att betrakta det åländska folkets väl och ve, har säkerligen med blandade känslor mottagit nyheten om THL:s framställning rörande vattkoppsvaccination för vuxna. Visserligen är det af största vikt, att vi akta på den allmänna hälsan, ty en stark och frisk befolkning är grundvalen för samhällets fortbestånd och vår fäderneärvda kultur. Men måhända bör man dock fråga sig, huruvida detta nu är det mest trängande, då fastlandets godtycke ständigt hotar vår självstyrelses heliga grundvalar.

Det är sant, att sjukdomar kunna vara allvarligare i vuxen ålder, och ingen förnekar att en sund kropp är ett tempel för en sund själ. Dock är det värt att påpeka, att den finska staten, som nu så frikostigt vill bjuda på vaccinationer, sällan är lika snabb att erkänna det åländska folkets oförytterliga rätt till självbestämmande, en rätt som Nationernas Förbund fastslog redan 1921. De medel man ämnar nedlägga på dylika program kunde måhända bättre tjäna till att stärka vår ställning gentemot dem, hvilka med våld och list söka undergräfva vår svenska identitet.

Låtom oss icke vika i vår kamp för Ålands själfstyre, ty utan densamma äro vi blott ett bihang till en främmande nation, utan verklig rätt att styra vår egen framtid. Låtom oss ej heller glömma, att ordning och måtta äro dygder, tillika med en stark tro på de värden som burit oss genom tiderna, och att en nations styrka ytterst ej mätas i medicinska program utan i dess inre sammanhållning och dess förmåga att häfda sin plats i världen.

*J.S.*