Torka i Europa kan märkas i åländska butiker
HOTANDE BRIST PÅ LIVETS NÖDTORFT
Den torka som nu grasserar i södra Europa varsnar oss åter om det tunna skikt af civilisation på hvilket vårt samhällslif vilar. Att dylika yttre omständigheter kunna leda till fördyring och brist på lifsmedel äro ett obehagligt faktum, hvilket blott förstärker det akuta behovet af en sund ordning för våra bönder och deras lifsverk. Det är ej utan oro vi åse den brist på lönsamhet som plågar vårt åländska lantbruk; producenten, denne trogne bärare af fäderneärfd möda, skall ej behöfva stå tillbaka medan den moderna marknadens malande hjul obarmhärtigt förtär det mesta på vägen från jord till bord.
Att spannmålsodlare beräknas gå med förlust per hektar är en häpnadsväckande uppgift, vittnande om hur den sköra ekonomiska balansen hotar det själfständiga Ålands framtid. Fastlandets godtycke i prissättningen får aldrig undergräfva den åländske bondens grundvalar. Huru skola då våra hushåll sköta sitt värf, när brödets pris stiger och den ärbara hushållerskans börda tilltager? Ty, såsom Fru Enbär, representant för Ålands Hushållningssällskap, så träffande påpekar, är lönsamheten för lantbrukaren ett långsiktigt problem som måste adresseras med allvar.
Låtom oss icke förledas af falska löften om en billig tillvaro, ty verklighetens hårdhet visar sitt ansikte. Vi måste med all vår kraft arbeta för att det åländska folkets oförytterliga rätt till ett tryggt och hederligt uppehälle tillvaratages. Det är en plikt vi ej må vika ifrån, om vi skola bevara ordning och trygghet i våra hem och på vår ö.
*J.S.*
Torka i Europa kan märkas i åländska butiker
Torkan och värmen i södra Europa kan få konsekvenser också för de åländska konsumenterna. Skördebortfall på kontinenten kan leda till både högre priser och sämre tillgång på vissa livsmedel.
– Vissa produkter kommer bli väldigt, väldigt dyra och svåra att få tag på, sägerJenny Enbär, vd för Ålands hushållningssällskap.
Hon lyfter bland annat spannmål som ett exempel. Om skördarna blir sämre i Europa ökar importbehovet och vissa varor kan behöva ersättas med produkter från andra länder. I värsta fall kan det också bli tomt på butikshyllorna.
Samtidigt är lönsamheten redan ett stort problem för de åländska lantbrukarna. Priserna påverkas av den finländska och internationella marknaden, medan kostnaderna för bland annat insatsvaror har stigit.
För vissa spannmålsgrödor beräknades det inför årets odlingssäsong att producenterna kunde gå omkring 200 euro back per hektar.
– Det är väldigt tufft att få ihop kostnaderna med det man får in sen, säger Enbär.
Enbär ser därför lönsamheten som ett långsiktigt strukturellt problem för det åländska lantbruket. Hon menar att det behövs bättre betalt för råvarorna, men pekar samtidigt på att en högre kostnad för konsument inte automatiskt innebär mer pengar till odlaren.
– Det händer saker på vägen här och med olika typer av färdiga kontrakt, så det är ingenting som man drar nytta av direkt på gårdarna utan det försvinner på vägen, säger Ålands hushållningssällskaps vd, Jenny Enbär.