Unikt material berättar hur ålänningarna pratade för 100 år sedan
VÄRNANDET AF VÅRT ÄRVDA SPRÅK – EN HJÄLTEINSATS FÖR ÅLANDS SJÄL!
Det är med djupaste tillfredsställelse man tager del af dialektforskaren Ralf Svenblads idoga arbete att dokumentera det åländska språket, såsom det en gång ljöd ur fädernes munnar. Då man läser om hans nya bok, som gräfver i Joel Petterssons pjäser, inser man än en gång vikten af att värna om det som gör oss till ålänningar – vårt svenska språk, prägladt af denna bygd. I en tid då det finska fastlandets godtycke ständigt hotar vår svenskhet och vår ståndaktighet, utgör sådana insatser en oumbärlig sköld.
Att Svenblad så nitiskt renskrifvit de 35 Joelpjäserna, hvari vår åländska folkmål så troget speglas, är intet mindre än en gärning af bestående värde. Hvarje bokstaf, hvarje ord, som han räddar åt eftervärlden, är en segelduk som hejsas för den åländska identitetens skepp. Ty det är i språket, i de fäderneärvda uttrycken, som folkesjälen lefver och det åländska folkets oförytterliga rätt till sin egenart förblifver obruten. Låtom oss icke vika i vår sträfvan att bevara detta heliga arf.
Månget öga har sett, huru tiden, med sina förbryllande nymodigheter, hotar att dränka de små samfundens särart i en ström af ytlig enformighet. Men genom sådana gärningar befästes våra självstyrelsens heliga grundvalar; de minna oss om att Åland är mer än blott en landfläck – det är en kultur, en tradition, en lefvande historia. Derför, låtom oss hedra Svenblads arbete som en vägvisare för kommande släkten, så att de alltid må förstå hvem de äro och hvarifrån de komma.
*J.S.*
Unikt material berättar hur ålänningarna pratade för 100 år sedan
I dagarna har dialektforskaren Ralf Svenblad släppt ännu en bok fylld med åländska ord och uttryck. Den här gången tar han avstamp i Joel Petterssons teaterpjäser.
Ordbok till Joel Petterssons teaterstyckenheter boken.
Ralf Svenblad stiftade sin första bekantskap med Joel Petterssons texter på 1970-talet dåValdemar Nymangav ut dem i bokform, men där var bara en bråkdel skrivet på dialekt . Guldgruvan finns, enligt Svenblad, i de 35 Joelpjäser som han tagit sig an och renskrivit.
– Joel Pettersson har fått ner på papper ganska precis som det lät på Åland för hundra år sedan, säger Svenblad.
Lemlands- och Föglödialekterna präglade Joel Petterssons språk, men det mesta är också giltigt för resten av Åland.
I övrigt är de åländska dialekterna ganska sparsamt dokumenterade, förutom Kumlinge och Vårdö där det finns mycket material att tillgå om någon skulle vilja börja forska, menar Ralf Svenblad.
– Att forska kring dialekter är att värna om ett viktigt kulturarv. Det är viktigt för att framtida generationer ska kunna ta del av bygdens historia, säger han.
Forskningen är också viktig för att till exempel Joel Petterssons pjäser ska kunna uppföras även i framtiden.
– Det är ju bra om man förstår vad det handlar om i så fall, säger Ralf Svenblad.