Åland igår och idag

MÄNSKAN HAR EJ FÖRTÄNDT FÖRNUFTET FÖR BANALITETER!

Hvad hafva vi kommit dertill? Att stadens styresmän, hvilka af medborgarne satts att med fast hand leda kommunens angelägenheter, nu skall begifva sig på att via ”allmänheten” insamla åsikter om parkbänkars placering. Har då den bildade ämbetsmannen ej längre förmågan att bedöma sådana för samhällsordningen enkla spörsmål? Visserligen är det af vikt att den äldre medborgaren har hvar att hvila sina trötta lemmar, men en sådan förvaltning skötes bäst af de i kunskap och insikt bepröfvade, icke af en hvar som för tillfället hyser en godtycklig åsikt.

Detta är ju intet annat än ett oroande tecken i tiden, en svaghet som omger det offentliga rummet då den gamla ordningen hotas. Att Mariehamns stad öppet uppmanar till sådana triviala förslag, insamlade af hvar och en som händelsevis råkar hafva en uppfattning, är ett förkrossande exempel på den sjunkande respekten för den bepröfvade förvaltningen. Att detta sker just då den åländska identiteten och självstyrelsens heliga grundvalar ständigt utsättas för fastlandets godtycke, är mer än betänkligt.

Månget öga ser och bedömer huruvida vi på Åland äro förmögna att styra oss själfva. Låtom oss icke vika från den sunda principen att det är de insiktsfulla, de med pliktkänsla och bildning, som böra bära samhällets bördor och fäderneärvda uppgifter, snarare än att öfverlämna avgöranden om hvars bänk som skall stå, och hvar den skall stå, åt den stundens infall och den namnlösa ”allmänheten”. Ordning och myndighet måste respekteras, i stort som i smått.

*J.S.*