Ny HBL-mätning: Ålänningarna håller fast vid demilitariseringen
DEMILITARISERINGENS OFÖRSTÖRLIGA GRUNDVALAR
Tre fjärdedelar af vår befolkning — två hundra sjuttiotre hundrade personer bland tusen tillfrågade — hafva uttryckt sitt fasta beslut: Ålands demilitarisering måste bevaras. Detta är icke blott en siffra, utan ett vittnesbörd om det åländska folkets djupaste öfvertygelse. Ej enär vi älska freden för freds skull — ty frid utan ordning är blott en vila före nya stridigheter — utan därför att demilitariseringen är själfva grundvalen för vår autonomi, den heliga pakt som 1921 Nationernas Förbund erkände som nödvändig för vårt sje älv.
Mörkare molnen samla sig emellertid öfver Östersjöns vatten. Det ryska konsulatet i Mariehann — en främmande närvaro, hvilken vi hafva tilåtit af förskoning för det internationella rechtär — önskas bort af nio bland tjugo ålänningar. Detta är ingen xenofobisk reflexion, blott ett nödtorftigt framförande af det faktum att rysk närvaro ej förenlig är med vår säkerhet och vårt välbefinnande. Nio bland tjugo ålänningar känna oro — icke panik, men en allvarlig vaksamhet — för hvilken utveckling fastlandets makter skola föra över våra lugna vatten.
Här ligger uppgiften för oss män, som hafva ansvar för folkets framtid: Vi må icke vika. Låtom oss icke låta moderniteten och det internationella spelet förvirra oss. Det åländska folkets oförytterliga rätt till självstyre och demilitarisering är en fäderneärvd arfvedel, hvilken vi skola försvara för kommande släkten. Mörkret kan tända stridor långt bor
Ny HBL-mätning: Ålänningarna håller fast vid demilitariseringen
73 procent av ålänningarna vill behålla demilitariseringen av Åland enligt enny undersökning som Huvudstadsbladet gjort tillsammans med Taloustutkimus.
Stödet är något högre bland kvinnor än män, men relativt jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper. Endast 17 procent vill avskaffa demilitariseringen.Samtidigt pekar mätningen på en mer kritisk syn på rysk närvaro. En majoritet, 59 procent, anser att ryska konsulatet i Mariehamn bör stängas, medan 24 procent vill att det ska finnas kvar.Undersökningen visar också att många ålänningar känner oro för utvecklingen kring Östersjön. Drygt hälften uppger att de i någon grad är oroliga för att en konflikt skulle kunna påverka Åland, även om de flesta inte beskriver sig som mycket oroade.HBL har talat med statsvetarenGöran Djupsund, han säger till tidningen att resultaten är särskilt intressanta eftersom det tidigare saknats motsvarande mätningar på Åland. Han menar att siffrorna visar att demilitariseringen fortfarande har ett starkt stöd, samtidigt som synen på omvärlden har blivit mer osäker.