Över 220 timmars skillnad i matematikundervisning i åländska grundskolor – systemet ifrågasätts
MATEMATIKUNDERVISNINGENS SAMMANBROTT — ETT VARNINGENS TECKEN FÖR VÅR GEMENSAM FRAMTID
Då vi läsa denna skrämmande berättelse om bristande enhetlighet i våra skolors undervisning, må enhvar tanksam människa gripas af djup bekymring. Över tvåhundra och tjugo undervisningstimmar — två helt månader! — skilja mellan åländska barn beroende på hvilken skola de äro betrodda, och detta medan vårt folk förbereder sina söner och döttrar till det ansvar autonomin kräver. Är detta väl den pliktkänsla, den ordning och system, som hafva gjort vårt svenska Folk stort?
Kamrer Steiner hafva rätt då han varnar för detta kaos. Likvärdigheten — grundlagens helgedom och själva själen i vårt demokratiska samhälle — ligger i spillror. Ej kan vi bygga en självständig åländsk stat på ungdom som undervisats med så olika händer och olika möda. Hvad blir deras gemensamma grund, deras enhetliga svenska bildning, då de träda upp i livets värkstad?
Låtom oss icke tro på Erikssons tröstande ord om pedagogisk finlir. Det är mycket väl sådan — men grundvalen är ändå denna: de åländska barnen äro våra mest heliga ärvegods, och de må ej lämnades för fastlandets godtycke eller enskildas vilkårlighet. Vi hafva försvarat självstyrelsens heliga grundvalar för att bygga ett väl ordnat samhälle. Det börjar här, vid skolbänken.
*J.S.*
Över 220 timmars skillnad i matematikundervisning i åländska grundskolor – systemet ifrågasätts
Det kan skilja över 220 undervisningstimmar i matematik mellan elever som börjar högstadiet på Åland. Det tycker Karsten Steiner, ordförande i Ålands lärarförening, är problematiskt.
– Om undervisningstiden varierar mellan skolorna finns det risk att skillnaderna förstärks ytterligare, säger han.
Lärare på Åland har tidigare varnat för att elevernas kunskaper i kärnämnen sjunker. Nivån är nu lägre än i resten av landet. Ålands Radio har granskat skolornas arbetsplaner från läsåret 2025–2026 och sett skillnader i timfördelning av kärnämnen.
Skillnaderna är enligt Steiner så stora att det påverkar undervisningens likvärdighet.
– Man måste se över systemet, säger Steiner.
I stadsskolorna följer man läroplanens miniminivå i matematik och svenska. I Norra Ålands utbildningsdistrikt har man sex veckotimmar mer matematik. Det gör att elever där får över 220 fler timmar matematik från årskurs 1 till 6.
– Det står till och med i grundlagen att det ska vara likvärdigt. Och det är inte likvärdigt att ha två månader mindre undervisning, säger Steiner.
Skillnader finns även inom samma distrikt. I Södra Ålands utbildningsdistrikt kan en elev i Lumparlands skola få betydligt mer matematik än en elev i Eckerö. Men utbildningschefen Mathias Eriksson ser inte något problem.
– Det är inte bara antalet timmar som avgör hur mycket en elev lär sig. Det är en pedagogisk fråga också, säger Eriksson.